Ryggsäcken ligger skönt mot ryggen och fötterna letar sig fram över stock och sten. I ravinernas nordsluttningar är marken fortfarande frusen men vårfåglarna låter sig inte stoppas. Natthärbärge hittar jag vid ett av de många ruinerna som finns i området…
Tjärvedseldens sotiga rök färgar kaffepannan svart, jag sluter mina ögon där jag ligger, tystnad, röklukten letar sig in i min näsa, här är jag, vid en eld, trött i benen efter att ha pulsat genom snön, mat och kaffe vederkvicker kroppen och som Ronja Rövardotter sa ”-Där det finns en eld finns det ett hem.”
Omgivningen är en liten ”vildmark” strax utanför, tro det eller ej, Stockholm city. Fantastiskt land med närhet till natur som denna.
Vinden ökade och blåste bort dimman. Natten föll och temperaturen likaså. Morgonen blev frostig och himmelen blå. Ravinen badade i solljus, dock inte i värme.
Under ett brant stup, ovanför en rasbrant, svårtillgänglig, ligger den. Den lite frusna stigen leder över rasbranten…försiktigt, ett steg i taget närmar jag mig grottan.
Everything is gold!
© 2025 Kajakvandraren. Alla rättigheter reserverade.