Kajakvandraren

Håkan, hav och skog

Meny Stäng

Författare: Håkan Alfredsson (sida 5 av 97)

Mörkermåne

Snurra min jord, snurra…

Solen försvinner bakom trädtopparna och skymningen faller. 

När trädstammarna blir ett med mörkret omkring mig tittar Venus fram med sitt klara ljus. 

Månen är mörk, bidar sin tid, stilla, väntande…bäcken porlar och ugglan ropar…det eviga kretsloppet…väntar på att ännu en gång få skina i sin fulla prakt.

Temperaturen närmar sig fryspunkten och jag flyttar mig närmare elden, vars gnistor flyger mot den nattsvarta himlen där de tänder stjärna efter stjärna efter stjärna…

Tankarna går till mina medvarelser på denna planet, alla, från människor till vargar…

…snurra min jord, snurra…

Sagan om den lilla gubben

En annorlunda skogsvandring…

Sagan om den lilla gubben var en historia som jag och Joel, då 3 år, brukade berätta då vi låg under täcket och myste. Vad gubben råkade ut för speglade delar av Joels vardag, vad han hade sett, hört eller gjort. Historien var hela tiden föränderlig och det enda som stopp var vår fantasi. Boken kom till under skapande grundkurs, fritidpedagogutbildningen på högskolan i Falun, våren 1992.

Det var en gång en liten gubbe som bodde i en stubbe. Där bodde också 1,2,3,4,16,9,10,11,12 barn. Det var en fin stubbe.
Utanför i skogen bodde det en getabock.
Endag skull de ner till sjön och åka skridskor. De packade ner sockerkaka, bullar och saft i sina ryggsäckar och spände på sig skidorna.
Sen var det iväg genom den stora skogen.
I skogen möte de en räv. Han var ute och letade efter mat till sina små ungar. Rävmat, rävmat och mer rävmat.
När de kom fram till sjön åkte de skridskor hela dagen. Dom eldade och fikade vid strandkanten.
När det blev mörkt åkte de hem. På hemvägen mötte de räven igen.
När de kom hem gick de och la sig för de var trötta.

Tomheten

2F0B341C-AC3D-4D3C-9934-9C7CCA1072EC

Ginnungagap
Tomheten som fyller mig
Magisk plats
Magisk tid
Tranor kommer från norr
I formation mot destination i vibration
Den kosmiska dansen ljuder i mig
Stigarna i mitt inre letar sig sakta fram
Omsluten tillhörighet

Mörkret och tystnaden fyller mig
Ensam kattuggla ropar längtansfullt
Månen går upp i öster
Ett stilla regn prasslar i trädkronorna
Elden dansar vidare…

11A1F01C-D645-4670-929B-9F69629D071E

 

 

© 2024 Kajakvandraren. Alla rättigheter reserverade.