Havet var lugnt när jag anlände, tältet restes, förväntan…jag älskar denna ö…att klättra, krypa och hoppa bland dessa fantastiska klippor.
Vinden ökade under natten och ändrade riktning och blåste nu in mot min tältplats. Under natten fick tältet extra tillsyn och kajaken flyttades längre upp.
I början av maj paddlade jag i Misterhults skärgård och denna vår var senare än vanligt. Minusgrader på nätterna, sol och bitande kall vind med en del hagelskurar.
Står i lä med ryggen mot klippan.
Havet och vinden härskar på andra sidan.
Halvmånen lyser upp viken,
där jag har mitt läger för natten.
Elden glöder fortfarande, sovsäcken lockar
och stjärnhimlen välver sitt tak över alltihop…
…men jag dröjer mig kvar, för det är en sån kväll där allt är perfekt, stunden är nästan för bra för att vara sann.
Sitter och kurar i tältet och regnet öser ner. Hör då ett lågmält ”jåmande”. Öppnar försiktigt dragkedjan i tältet och kikar ut. Tre måsar sitter tillsammans på klippan och kurar de också.
© 2025 Kajakvandraren. Alla rättigheter reserverade.