Tätt snöfall, 8 sekundmeter – perfekt för en tur på havet.
Vinden kom in vågrätt från söder och då också snön. Små hårda snöflingor som hamrade på i ansiktet och i ögonen. Skärmen på huvan gjorde ingen nytta. Skulle haft glasögon i stället. Det gällde att se upp för plötsligt kunde man dundra upp på ett isflak.
Stora bälten av femkronorsstora, mjuka isklumpar som liknade skumgummibitar, kom drivande i vågorna.
Sjoken växte och blev bredare och bredare…
…till slut var det bara en enda stor massa som kajaken gled genom. Kunde vara mjukglass.
Längre ut var isflaken större och kraftigare. Här gällde det att ta fart för att komma igenom. Här ute gillade sothönsen att sitta. De var ibland så många att isen färgades svart på långt håll.
Isläggning vid ett högre vattenstånd?
Full fart upp på isen och så var jag hemma igen.
