Snörar på mina ”trotjänare”, Lundhags Vandra 11 Mid, och beger mig upp till min skog. Ryggsäcken är packad för två dygn.
Följer djurstigarna nedför branten, över rasmassorna från istiden.
När jag når ravinens botten reser jag tältet och samlar så mycket ved jag kan innan mörkret faller.
Kaffe kokas på vatten från bäcken och köttet grillas.
När mörkret sen omsluter mig vandrar tankarna bakåt…
…bakom tältet, en ruin, stenmurar, någon har byggt nån sorts inhängnad.
Människan har hämtat sitt levebröd från dessa skogar genom många tider. Samlare, jägare, svinaherdar.
När svinen var instängda för natten och elden tänd och magen mättad. Vad låg dem och tänkte på då?
Samma som jag kanske?
Kroppskänningar efter dagens vandring, oroliga tankar, tacksamhet eller längtan efter kärestan där hemma.
Bäcken rinner där den har gjort i långliga tider och dess brusande söver mig sakta till söms.
Regnförberedelse
Morgonen efter regnet
