”Hackpaddlar” mig genom den centimetertjocka isen till öppet vatten.
Väl där ute så möts jag av ett ösregn med tillhörande åskmuller (tusen sothöns som lyfter), lite längre ut, hundra trumvirvlar som tonar över till jamande trumpeter (hundra svanar som lyfter).
Vinden har vänt och blåser nu från nordväst, vilket gör att jag får en del sköna ”ridturer” på vågorna som kommer från sidan.
Tjok med issörja/isflak passeras emellanåt på väg ut till sälarna. Undrar om havsörnarna är kvar? Flera stora sälar ligger uppe och solar och jag ändrar riktning så att mina dofter inte driver rakt mot dem. Jag glider längs iskanten och finner måltidsrester efter örnarna.
Kaffedags – tar satts skickar upp kajaken på ett isflak – hittar balansen och kan dricka i lugn och ro medan isen sakta höjer och sänker sig i takt med vågorna.
Och där..på en sten i siluett…kan det vara…?
Lätt att mista sig i motljuset men sen är det ingen tvekan längre. Tre mäktiga vingslag så glider örnen iväg tätt över havsytan och jag jublar inombords och skålar i kaffe.
|
Kaffedags |
|
Bakom svanskiten, ett kadaver efter en örnmåltid |
|
Lite vila innan hemfärd |